Det finns bra dagar när det knappt känns i hjärtat och så finns det sånna här dagar när jag vill ta ut det och stoppa in det när jag är redo att känna allt igen. Nu är det 1 månad kvar till sommaren och jag måste vänja mig vid tanken på att vi troligen inte kommer att ses på hur många månader som helst. Och du borde vara här varje dag hela tiden, för du känner mig bättre än vad jag känner mig själv. Du får mig att skratta så tårarna rinner varje dag varje gång vi pratar, men det gör inte att det är lätt när hjärtat drar ihop sig varje gång jag hör en låt som vi brukade lyssna på, varje gång tankarna vandrar två månader bakåt eller varje gång du säger att du behöver mig där och jag kan inte göra någonting. Du är min bästavän och jag vet att det kommer vara så föralltid men just nu just idag är jag så jävla arg på dig för att du flyttade.